Tre uker til fri benyttelse....koss ska det gå?

Sommer-Trondheim 14. juli: 9 grader, kuling og regn :-). Trapper ned nå siste dagen før ferien, dårlig med motivasjon til de "store" tankesprangene i dag ja.

Glær mæ te tur te Prøysenland 20. juli - blir trivelig det, og så litt kultur attåt. Ellers blir det å finne på noe på hjemmebane. Ansvar for to hunder begrenser utfoldelsesmulighetene en del - kennel er hotellpris!

Så blir det å sørge for å få rikelig med påfyll for kropp og sjel de tre ukene, før en hektisk høst starter.

Har mange planer, men det gjenstår å se hva som blir gjennomført....

Har tenkt å ha rutine på dagene mine:

- Frokost på verandaen (det er da bare å kle på seg hvis været er surt :-) ), med kaffe og avis og radio.
- Formiddagstur i skogen med lodottene.
- Finne ut hva som "skjer" i byen - kanskje få med meg en utstilling eller en konsert, eller ganske enkelt nyte livet på en uteservering med et glass vin. Men det går jo an å krype sammen i sofakroken og kose seg også.
- God musikk må jeg ha - og så godt lesestoff - har bibliotek som nabo. - og filmer.
- Stemme gitaren, og klimpre til visebøkene mine og teste ut fløytene - det har jeg lyst til
- Så må jeg fylle de sosiale behovene mine da - noen pratekvelder, rødvins/hvitvins-kvelder - ut og se på folkelivet-kvelder håper jeg at det blir. Håper noen er hjemme, for av og til så må jeg dele på inntrykkene, de tyter ut her på bloggen da.....
- På kveldstid tar hundene på ny matmor med på luftetur. Utfordringen er å gjøre den så lang at det monner....
- Svømme: Ja forhåpentligvis blir det vær til å hoppe på sjøen noen dager, hvis ikke har jeg jo fremdeles en svømmehall i nærheten...
- Har planer om å male stueveggene mine - Lina vil hjelpe til
- Klare å ha god alenetid, trives i mitt eget selskap, det er hovedutfordringen jeg skal jobbe med i sommer.

Men tre uker går fort, så tenker jeg at nå er det litt sånn nå at jeg har problemer med å sitte når jeg sitter og gå når jeg går - tankene mine er langt ut på høsten allerede. Pokker og! Så vanskelig det er å klare å være her og nå!

Jeg har fått fint markblomsterkort fra Tone! Jeg blir så glad :-).
Og tror du ikke jeg fikk bursdagsgave fra Prøysenland - noen er ikke sanne!

Så har jeg åpen avtale om å treffe Wenche - det må vi få til snart!

25. august skal jeg drikke rødvin sammen med Berit og Toril - men det er jo lenge til , noen ting må planlegges i god tid :-)

Nå lukter det vafler her - ha en riktig god dag alle!

Ingunn

Jeg er i en renselsesprosess - trur æ

Før jeg starter: jeg har fått virus på tastaturet mitt, så dette kan bli interessant.

Vel, Lørdagen var fin den, sånn i utgangspunktet. Regn var det jo, men pytt tur ble det. Så har jeg jo spinningsykkelen da, som jeg behørig har plassert bak sofaen / kikker infernalsk på meg fra bakom der. Rolig dag elers med diverse rydding. Jeg har funnet gamle bilder fra et helt liv / blir pensjonistoppgave å få orden på det.

Så er jeg bekymret for Nær han har tatt losji hos sin mor og får sikkert god pleie. Kunne vel hun trengt mest kanskje.

Jeg burde ikke la dette gå inn på meg, men følte meg jævla alene i går kveld da de tre satt der og lagde historier om meg.

Da vi bodde i rekkehuset enda - midt under den verste krisa, sto jeg alltid først opp, kokte meg kaffe og satte meg ute i sola, hvis den var der. En par ganger kom han da min svigerfar, da han visste bare det var jeg som var våken, og skulle prate vett inn i meg. Jeg var ikke veldig mottakelig...

Jeg fikk høre at jeg var en ulykke for familien, at årsaken til elendigheten lå hos meg alene. Sola gikk bak en sky da gitt. ...

Det verste er at da var jeg så nedkjørt allerede at jeg klarte ikke å forsvare meg. Men, flytta etterhvert gjorde jeg da, så noe seg nok inn i mine innerste sirkler.

Så har han, selvfølgelig i beste mening - egoet hans er jo truet må vite, kjørt opp saken i avisa. Noe som førte til at L måtte søke dekning. Det skal ikke stikkes under en stol at det hjalp oss i systemet, men det der har svære omkostninger, blant annet har han ringt alt som stavrer og går av politikere og pamper og også nevnt mitt navn. Enda i dag synes jeg det er ubehagelig å møte enkelte av disse som fikk deler av min livshistorie trødd nedover seg mot min vilje.

Men som Betty sier: Spørsmålet jeg må stille meg selv er: Hva er det med meg som gjør at andre tar seg retten til å gjøre slikt mot meg. Andre kan vi aldri endre, bare oss selv (men det e lov å vær forbanna).

Jeg har lest om psykologiske spill i helga - brukes i såkalt transaksjonsanalyse (Jung, Reich, Lowen). Det er tre roller i psykologiske spill: forgriperen, offeret og redningsmannen. Det kan være vanskelig å avgjøre når man befinner seg i psykologiske spill. Rollene er heller ikke rene, vi har alle deler av dem i oss. Kommer tilbake med mer om dette. Jeg vet jeg lett havner i grublerier nå...

Rar renelsesprosess dette sikkert, men jeg måtte starte (fortsette) her nå . I morgen skal jeg finne meininga med livet.

Kanskje ' ska æ

Vie dagen min te solå - heise flaget mitt for hu

så fekk åbna og låst dørå innen klokkå va blitt sju

vie dagen min te solå ja, og falle det i smag ska eg stå opp,

ska eg voksa ska ver vakker, eg, i dag

Ska sei ha det fysst på badet, ska ta solå med te køys

ska kjøra linjå sikkert mydlå alvor åsså tøys;

via dagen sin te solå kan det vera någen sag, når du vett du har det i deg

ska ver vakker, eg, i dag

Vie dagen min te solå, de med auer ska få se

eg ska lysa opp i mørknå - ska få merka eg e te

ska få dagen te å vara, legge morgendagen bag

det e morning, eg har stått opp ska ver vakker, eg, i dag

Husker jeg fikk en god følelse av den. Den har en sånn lys, fin morgenstemning i seg, synes jeg. Har den på LP med Ryfylke visegruppe.

Nå skal jeg starte vandringer i mitt landskap.

Ingunn Helene Engstrøm Thorland 080706 kl. 05,50

Selvalgt (og velvalgt) alenehet og den såre ensomheten

Jeg lever alene. Det har jeg valgt selv (jo, angrer nok litt nå og da). Har aldri fått til et "clean break". Dette har med omstendigheter rundt barna og gjøre (ikke bare det) som jeg har skrevet om tidligere. Nå opplever jeg at jeg er ganske så avhengig av en person som ikke kan være der for meg nå, uten å gå inn på det nærmere.

Jeg har jo både jobb og noen få nære venner. Det skal sies at det har skrumpet inn etter som årene har gått og vår familie har hatt for mye å stri med. Det merkes nå. Jeg blir rent lykkelig hver gang vi kan skåle og si

"Kvær gang vi møtes , har vi det bra - vi e venna for livet, sånne e gode å ha-a-a-a, sånne e gode å ha"
(Sivertsen)

Men det blir for sjelden, og jeg er for lite flink til å ta kontakt å orge ting - så lei av å snakke om at jeg er sliten, for jeg veit da godt at jeg er heldig sånn somatisk sett, (Bank i bordet).

Men så kommer de da disse strofene til meg (selv om jeg vet at fyren var en jentefut av en annen..., har han en nådegave - som flere lyrikere/kunstnere):

"Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå,

Men det kan va' svårt att tro när man inte ser den.

Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen,

men det hjälper sällan dom som har bli'tt våta.

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut,

ser man allt med lite andra ögon.

Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se

skillnad mellan sanningar och lögner.

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar;

Säger Du att Du är min vän så är Du kanske det.

Det sägs att det finns alltid nå'nting bra i det som sker

,och tron är ofta den som ger oss styrka.

Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv

när ångesten och ensamheten kommer.

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut,

ser man allt med lite andra ögon.

Så man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se

skillnad mellan sanningar och lögner."

(Afzelius)

Ja begge har rett, saint ja?

Klokka er ut med hundertid. Lina er her, har sovnet nå nylig. I morres våknet jeg til sterlisert bad og do. Ja det var på det nivået. Hun er glad nå, gått bra på kunsthistorieeksamen. Kim har fått seg jobb.

Så OMSIDER får vi i stand et opplegg fra høsten der hun kan kommunisere direkte med lærer via pc-en. Altså ikke alltid avhengig av oppmøtetid. Det har vist seg ugjennomførbart så langt, tross forsøk hit og dit, med vekking, henting, melatonin. Dette er nok en nevrologisk tilstand som bare 50% vokser av seg (dvs det kan være pubertalt) i følge overlegen Schrader.

Mari får et noenlunde tisvarende opplegg, men må møte opp i gruppeundervisnin. Håper dette går bra nå. Mari er SÅ motivert. Hun vil VIDERE. ER litt som mora - har det litt (for) travelt.

Da avslutter jeg med denne av Mikael Wiehe, rett og slett fordi den er så fin....

MITT HJÄRTAS FÅGEL

När du ser mej, när jag finns i dina ögon

när jag vet att jag finns till

när du hör mejnär jag är i dina tankar

när jag kan vara den, jag vill

då flyger mitt hjärtas fågel

då stiger den upp mot skynd

å svävar den över markerna

och högt över skogens bryn

När du ser mej

när jag finns i dina ögon

då stiger mitt hjärtas fågelupp mot skyn

När du kommer

när du kommer mej till mötes

när jag är den som gör dej glad

när du rör mej

när jag är i dina händer

när jag är den som du vill ha

då flyger mitt hjärtas fågel
då stiger den upp mot skyn

då svävar den över markerna

och högt över skogens bryn

När du rör mej

när jag är i dina händer

då stiger mitt hjärtas fågel

upp mot skyn

Men när du blundar

när du stänger dina ögon

och när jag inte kommer in

när du tystnar

när du vänder dej ifrån mej

och när jag inte längre finns

då kurar mitt hjärtas fågel

på tallens lägsta gren

med svarta, sorgsna ögon och

själen tung som sten

Så kom ihåg mej

Kom ihåg att va mej nära

Och låt mej somna på din arm

Och låt mej drömma

Låt mej drömma mina drömmar

Och låt mej vakna i din famn

Då flyger mitt hjärtas fågel

då stiger den upp mot skyn

då svävar den över markerna

och högt över skogens bryn

När jag får drömma

min dröm och va dej nära

då stiger mitt hjärtas fågelupp mot skyn

Mikael Wiehe

Håpet er lysegrønt...

Ingunn 070606